Et la lutte contre, Dévoué
Dévoué
YEPP, så detta blev resultatet av fredagskvällen,
Jag fick en kick av sköna känslor och gick upp på vinden med en idé,
en idé om en stor, sprakande och färgstark tavla,
jag rigga duken på stativet och började plocka fram färger och dylikt..
Då ser jag att alla lacknafta-burkarna var tomma,
vilket nederlag, vilken besvikelse.
(oljefärger behöver naftan för njutbar existens)
Jag rotar likt en addict runt på vinden efter något som kan rädda situationen.
I en påse finner jag guach-färg, SVART sådan, en lättnad må hända, MEN;
Jag hade bestämt sagt att min sista "threshold" var alleredan målad.
Men detta föll bra in med min vision för målningen jag tänkt skapa denna afton;
"att inget blir som jag tänkt", - så klychigt och helt irrationellt.
Det blev tillslut ett självporträtt, skall föreställa mitt tillstånd på studenten,
peak'n.
Tavlan i sig ger väll inte någon vidare effekt förutom sett för mig själv.
Det var för mig själv jag målade den, men den skall inte stanna i min ägo.
Den är förevigt dedikerad till Lovajs.
Bara jag vet vad som finns bakom penseldragen och händelsernas sanna centrum.
Somnade och sov gott den natten efter att få lagt ur lite last på duken.
